Jämställdhetsmyndigheten överlämnar rapport om utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden

Regeringen gav jämställdhetsmyndigheten uppdraget att redovisa utrikes födda kvinnors ställning på arbetsmarknaden 2021. I den rapport som nu överlämnats föreslår myndigheten bland annat att flera myndigheter ska få i uppdrag att samverka för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.

Jämställdsmyndigheten föreslår samverkan mellan bland annat Arbetsförmedlingen och Migrationsverket

I det pressmeddelande som gick ut under onsdagen slår myndigheten fast att en plan bör tas fram för att utveckla arbetet med ökad samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länsstyrelserna, Migrationsverket och andra skolnära myndigheter. Utredningen är en del av regeringens satsning på Jämställdhetslyftet som syftar till att förbättra utrikes födda kvinnors situation på arbetsmarknaden. Satsningen har ett anslag på 28 miljoner kronor per år 2022-2024 som ska bidra till de jämställdhetspolitiska målen.

Samverkan mellan myndigheter och andra aktörer är central hos kommuner som lyckats väl med integration och etablering

Svamac skrev tidigare i vår ett reportage om Avesta kommun, som tillsammans med Åre kommun uppvisar bra reslutat angående arbetet med integration och etablering av utomeuropeiskt födda på arbetsmarknaden. I reportaget lyftes värdet av ett långsiktigt tänkande gällande integrationsfrågor fram tillsammans med betydelsen av personliga möten. När det gäller etablering av kvinnor som invandrat betonade Najwa Abbas, integrationshandläggare vid Avesta kommun, projektet Mitt liv i Sverige. Projektet har i uppdrag att underlätta integration genom att bidra till att invandrare får samhällsinformation.

Under projektets tematräffar får deltagarna en chans att träffa olika aktörer och ställa frågor ur ett vardagsnära perspektiv. Najwa beskrev bland annat hur diskussionerna vidgat perspektiven hos de kvinnliga deltagarna kring vilka förutsättningar som finns som hemmafru i Sverige. En del kvinnor som kommit till Avesta hade en bestämd kulturell uppfattning kring att rollen som hemmafru begränsade deras deltagande i arbetslivet. När de fått bättre information kring vilka möjligheter och utbildningar som finns att tillgå resulterade det i att många av dem klarade sin utbildning och kom ut på arbetsmarknaden.

Ett kritiskt behov av snabbare etablering på arbetsmarknaden bland nyanlända

I Svamacs prognos över svensk ekonomi och arbetsmarknad 2022-2023 lyfts just etableringsfrågan upp som en av de stora utmaningarna på arbetsmarknaden. I synnerhet gäller detta kvinnor. Arbetslösheten bland inrikes födda uppgår till 4 procent medan den uppgår till 19 procent bland utrikes födda. Utrikes födda är också överrepresenterade bland de långtidsarbetslösa och bland de med svag utbildning.

Förbluffande siffror återfinns i Arbetsförmedlingens statistik gällande utrikes födda kvinnor med akademisk bakgrund

De demografiska utmaningarna som Sverige står inför innebär en ökad brist på arbetskraft. Den mest akuta kompetensbristen finns inom pedagogik samt vård och omsorg. I slutet av mars förra året fanns drygt 85 000 arbetslösa utomeuropeiskt födda kvinnor inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Hälften av dessa hade minst gymnasial utbildning, men cirka 43 000 endast förgymnasial utbildning eller avsaknad av grundläggande utbildning. En fjärdedel hade en gymnasial utbildning. Det betyder att omkring 23 000 utomeuropeiskt födda kvinnor har en akademisk utbildning som borde vara eftersökt på svensk arbetsmarknad. Här fanns bland andra drygt 2400 med en pedagogisk utbildning och omkring 3400 med en utbildning inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Den stora frågan bottnar således i varför den kompetens som finns inte utnyttjas på arbetsmarknaden.

Var brister etableringen?

En återkommande aspekt av etableringssvårigheterna som framkom i reportaget med Avesta var språkkunskaper. Språket utgör en central faktor både för etablering på arbetsmarknaden och livet i Sverige. Det är en lika stor förutsättning för att kunna förstå det svenska samhället som för ta del av utbildningar och arbetsliv. SFI kan vara ett steg i ledet för att lära sig det svenska språket men har inte alltid fungerat tillfredsställande i alla kommuner. I Avesta hade man en positiv erfarenhet av extratjänsterna som Arbetsförmedlingen möjliggjorde tidigare. Det gav en snabbare språkutveckling i kombination med praktisk yrkeserfarenhet.

En annan aspekt kan vara svårigheter gällande att validera utbildning och kompetens. Frågan är om ett utvidgat samarbete mellan olika myndigheter verkligen klarar av att täcka upp för behovet av en enklare valideringsprocess av den tillgängliga kompetens som redan finns på svensk arbetsmarknad.