Arbetslösheten i december
December 2024: Konjunkturen är fortsatt svag - fler inskrivna arbetslösa än under de senaste tre åren men Norrbottens och Dalarnas län har färre arbetslösa än december 2023.
I december var drygt 27 000 fler inskrivna arbetslösa i riket än för ett år sedan. I relativa tal är detta en ökning från 6,8 till 7,2 procent av arbetskraften. I de flesta län ökade den relativa andelen arbetslösa, mest i Västmanlands län med 0,9 procentenheter. I Norrbottens och Dalarnas län fortsatte den minskande trenden med 164 respektive 213 färre arbetslösa än för ett år sedan. I relativa tal innebär det en minskning med 0,2 procentenheter. Dalarnas län hade också den kraftigaste minskningen av andelen utrikes födda arbetslösa med minus 1,8 procentenheter och 339 färre arbetslösa.
Detta betyder inte att konjunkturen är annorlunda i Dalarna och Norrbottens län. Orsaken är en fortsatt stor efterfrågan på arbetskraft, framför allt i form av ersättningsrekryteringar. I Norrbottens län är arbetslösheten bland inrikes födda 3,1 procent av inrikes född arbetskraft och i Dalarnas län 3,7 procent. Nivån ligger lägre än vad som anses vara full sysselsättning och det är helt enkelt brist på sökande med rätt kompetens inom många yrken. Demografin, en åldrande befolkning, medför ett stort antal åldersavgångar på arbetsmarknaden och samtidigt saknas yngre personer som kan ta över jobben. Pågående och kommande etableringar inom teknik och industri i länen påverkar givetvis också läget.
Åtta av Sveriges 21 län hade i december en arbetslöshet bland inskrivna inrikes födda arbetslösa som ligger under fyra procent av inrikes född arbetskraft. Vid en konjunkturuppgång som vi beräknar ta sin början under första halvåret 2025 kommer det att bli svårt eller mycket svårt att hitta lämpliga sökande till alla lediga platser. Inrikes flyttning kompliceras dessutom av en svag bostadsproduktion under det senaste året.
Långtidsarbetslösheten minskade kraftigt i Dalarnas län (minus 10,5 procent) i december jämfört med förra året. Riket hade samtidigt en ökning med 7,4 procent. Det finns skäl att ta dessa varningssignaler på största allvar. Utbildning och insatser som stöttar de arbetslösas möjligheter att fylla morgondagens lediga platser bör initieras redan nu. Nästan en tredjedel av alla inskrivna arbetslösa saknar gymnasieutbildning som ofta är ett villkor för inträde på arbetsmarknaden.
Dalarnas minskning av antalet utrikes födda arbetslösa på ett år, -329 personer, är den största bland Sveriges län. Då även den relativa andelen minskat kraftigt är detta en signal om de utrikes födda gått till arbete i första hand. Även i Gävleborgs, Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Värmlands, Örebro och Västernorrlands län har andelen arbetslösa minskat på ett år, dock mindre än 0,5 procentenheter.
Arbetslösheten var i december högre bland män (7,3 procent) än bland kvinnor (7,0 procent) och ökningen var också större bland männen under det senaste året. Privat sektor drabbas hårdare under en svag konjunktur och med en större andel män sysselsatta inom det privata näringslivet syns också effekterna av konjunkturförändringar snabbare här.
I slutet av december fanns 376 500 inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen, en ökning jämfört med samma månad året innan. Ökningen var dock endast 0,5 procentenheter. En majoritet av ökningen låg bland inrikes födda; 17 700 personer (en ökning med 0,4 procentenheter). Bland utrikes födda ökade antalet arbetslösa med drygt 9 400 och den relativa arbetslösheten med 0,4 procentenheter jämfört med december förra året.
Lägst andel inskrivna arbetslösa fanns i december i Norrbottens län (4,1 procent av arbetskraften) och i Västerbottens län (4,5 procent). På Gotland, i Jämtlands, Dalarnas och Hallands län var arbetslösheten under 6 procent.
Den högsta arbetslösheten fanns i Västmanlands, Gävleborgs, Södermanlands och Skåne län med en nivå över 8 procent av arbetskraften.
Vid en förväntad konjunkturuppgång är det mycket tydligt att den mest akuta bristen på arbetskraft drabbar de län som i dagsläget har den lägsta arbetslösheten. I våra prognoser bedömer vi att första halvåret 2025 blir en vändpunkt i konjunkturen och att konkurrensen om arbetskraften ökar kraftigt under de närmaste åren.