Arbetsmarknadsprognos 2024 - 2025

Nedan följer en sammanfattning av Svamacs prognos för arbetsmarknaden 2024 - 2025. Den fullständiga prognosen går att beställa kostnadsfritt via info@svamac.com.

Global mjuklandning 2024

Den globala ekonomin har visat god motståndskraft under år 2023 och allt tyder på att det sker en konjunkturmässig mjuklandning under år 2024. Det finns allt fler positiva tecken i den riktningen, och ett är att inflationstakten har kulminerat och reducerats. Det har öppnat dörren för att centralbankerna kommer att inleda en period med räntesänkningar med start senvåren 2024. Arbetsmarknaden har förblivit stabil i många länder vilket kan avläsas av att arbetslösheten blivit kvar på en förhållandevis låg nivå trots den svaga konjunkturen. En förklaring kan vara att det finns stora rekryteringsproblem och att företagen därför valt att behålla arbetskraft i stället för att snabbt anpassa personalstyrkan utifrån efterfrågeläget. Det som oroar är det geopolitiska läget, bland annat kriget i Ukraina och stora spänningar i Sydkinesiska sjön. Trots att det fortfarande finns en del kvarstående osäkerheter räknar Svamac med att den globala tillväxten når knappt 3 procent för 2024, och cirka 3,3 procent 2025.

USA är lokomotivet

USA:s ekonomi har uppvisat styrka och de höjda räntorna som Amerikanska Centralbanken (FED) genomfört har inte knäckt hushållens köplust. Det sammanhänger bland annat med att hushållen har en stor andel lån bundna på längre tidsperioder. Till detta kommer också stora investeringar i grön teknologi som den amerikanska administrationen stöttat. Arbetsmarknaden har förblivit mycket stark och arbetslösheten är fortfarande låg, varvid rekryteringsproblemen fortsatt att ligga i förgrunden. Inflationen har fallit tillbaka men har hittills under 2024 legat på en högre nivå än vad marknaden räknat med. Det finns därmed en kvarstående oro att FED kommer att skjuta fram sitt första beslut att sänka styrräntan. Svamac tror dock fortfarande på en första sänkning senvåren 2024. BNP ökningen bedöms reduceras från cirka 2,5 procent 2023 till 1,5 procent 2024. En återhämtning sker under 2025 och BNP skattas till cirka 2 procent.

Euroområdet är bromsen

Konjunkturavmattningen har varit tydligare i euroområdet än i bland annat i Förenta staterna och området har sannolikt gått in i en teknisk recession[1] under andra halvåret 2023. Europa har drabbats hårdare av ökade energipriser vilket försämrat konkurrenskraften för exportindustrin samtidigt som hushållens köplust gröpts ur av inflation och stigande räntor. De framåtblickande indikatorerna är svaga vilket är mest tydligt i Tyskland. Arbetsmarknaden är och förblir stabil. Återhämtningen bedöms gå långsamt och BNP bedöms öka med endast 0,5 procent 2024, vilket är ungefär detsamma som år 2023. För 2025 är lagda prognoser mer positiva och BNP bedöms öka med cirka 1,5 procent.

[1] BNP faller i två kvartal i rad i en säsongsrensad serie.

Svaga indikatorer men tecken på förbättring för Sverige

Den svenska ekonomin försvagades under andra hälften av 2023 och framåtblickande indikatorer pekar på en fortsatt relativt låg ekonomisk aktivitet även om en viss förstärkning sker. Det positiva är att inflationstakten reducerats och allt pekar på att den når Riksbankens mål på 2 procent under året. Det talar också för att Riksbanken sänker sin styrränta i omgångar vilket kommer att påverka hushållens realinkomster positivt, något som ger en välbehövlig injektion för ekonomin. Det mesta talar för att den första räntesänkningen genomförs först efter att både FED och ECB (European Central Bank) påbörjat en process av sänkningar. Det sammanhänger med att om Riksbanken sänker sin ränta före andra centralbanker så kan den svenska kronan tappa i värde vilket leder till ett ökat inflationstryck från stigande importpriser. Svamac gör bedömningen att Riksbanken gör sin första räntesänkning vid maj- eller junimötet.

Svensk BNP bedöms öka med blygsamma 0,5 procent 2024

Även om hushållens framåtblickande indikatorer har förstärkts ligger de fortfarande klart under det historiska genomsnittet. Liksom tidigare är hushållen mer dystra avseende sin egen ekonomi än för landets ekonomi. Även företagen har blivit något mer positiva men de framåtblickande indikatorerna ligger fortfarande lägre än normalt. Industrin har dock närmat sig en bedömning som ligger i linje med det historiska genomsnittet medan delar av handeln och vissa näringar inom privata tjänstesektorn fortfarande får betraktas som dystra, även om en viss förbättring skett. Byggföretagen utgör ett undantag då de blivit mer dystra om nuläget och om den närmaste framtiden. 

Befintliga indikatorer tyder på att BNP minskar med 0,2 procent mellan 2022 och 2023 och sammantaget tyder indikatorerna på att BNP fortsätter att utvecklas svagt under de kommande kvartalen. Vi bedömer att BNP ökar med 0,5 procent mellan 2023 och 2024, men att BNP ökar mer påtagligt under 2025 eller med närmare 3 procent.

Sysselsättningen minskar 2024 men vänder upp 2025

Den svenska arbetsmarknaden har förblivit stark, även om en viss försämring skett de senaste kvartalen. Sysselsättningen som legat på en hög nivå har minskat något sedan ingången av andra halvåret 2023. För helåret 2024 bedöms sysselsättningen fortsätta minska och nedgången skattas till cirka 30 000 personer. Svamac bedömer att sysselsättningen kan börja öka någon gång under andra halvåret 2024 och att den utvecklingen förstärks 2025. Uppgången för 2025 skattas till 36 000 personer.

Arbetslösheten steg under 2023 och den negativa utvecklingen har fortsatt under inledningen av 2024. Det är framförför allt tillfälligt anställda som drabbats av försämringen och grupper som är på väg in på arbetsmarknaden.Detta blir mest kännbart för ungdomar och utrikes födda. Det finns en hel del som talar för att arbetslösheten börjar minska under andra hälften av 2024. Arbetslösheten ökade till 7,7 procent år 2023 vilket kan jämföras med 7,5 procent år 2022. Svamac bedömer att nivån stiger till cirka 8,4 procent år 2024 och att det sker en minskning till 8,0 procent 2025. Arbetslösheten kommer även att påverkas nedåt på grund av att tillskottet av ny arbetskraft blir lägre än tidigare.

Utrikes födda har i väldigt stor utsträckning sökt sig ut på arbetsmarknaden på senare år vilket genererat en ökning av sysselsättningen med cirka 200 000 personer för den gruppen sedan slutet av 2020. Utrikes födda stod därmed för 85 procent av den totala ökningen av sysselsättningen under den perioden. Sysselsättningens andel av den arbetsföra befolkningen, det så kallade sysselsättningsgapet, har minskat rejält mellan inrikes och utrikes födda. Gapet uppgick endast till knappt 4 procentenheter fjärde kvartalet 2023, jämfört med drygt 9 procentenheter motsvarande kvartal 2020. Arbetslösheten är dock fortsatt högre för utrikes födda än för inrikes födda. Den uppgick fjärde kvartalet 2023 till 15,4 procent för utrikes födda mot 4,6 procent för inrikes födda.

Förändrad regional kartbild

Den förändrade regionala kartbilden över arbetsmarknaden som Svamac tidigare prognosticerat har realiserats. Kommuner som historiskt haft den högsta arbetslösheten har numera den lägsta och att de lediga arbetskraftsresurserna i dessa är mycket begränsade. Det finns två viktiga faktorer utöver ökad efterfrågan på arbetskraft som skapar förutsättningar för ökad sysselsättning. Den ena är storleken på tillskottet av ny arbetskraft på arbetsmarknaden. Den andra är arbetslöshetsnivån, eller mer specifikt den del av arbetslösheten som inrymmer de kompetenser som efterfrågas vid rekryteringar.

Arbetskraftens förändring uppvisar numera ett trendbrott med ett negativt utfall för kommuner belägna inom glesbygden. Detsamma gäller för övriga små och medelstora kommuner i landet. Svamac bedömer att den bilden består under hela 2020-talet och den kommer att slå allt mer negativt på sysselsättningen i drabbade kommuner. Generellt kan man säga att alla kommuner kommer att känna av en sämre utveckling av sysselsättningen jämfört med 2010-talet.

Under det senaste halvåret har arbetslösheten ökat i samtliga kommungrupper förutom i kommuner inom glesbygden. Det innebär att den allmänna tillgången på arbetskraft förbättras, men det är bara kortsiktigt. Långsiktigt blir nytillskottet av utbildad arbetskraft lågt samtidigt som arbetslösheten faller tillbaka till en nivå där den i stort sett bara består av strukturarbetslösa, vilket gör det svårt att öka sysselsättningen eller till och med undvika en minskad sysselsättning i många kommuner. En sämre utveckling av sysselsättningen (antalet arbetade timmar) medför lägre skatteintäkter, vilket leder till att kommuner måste bedöma om de ska höja skatter och avgifter och/eller dra ner på kommunal service till sina invånare.

Största arbetsmarknadspolitiska utmaningarna i modern tid

De finns två övergripande stora utmaningar på arbetsmarknaden under 2020-talet. Dessa utmaningar blir avsevärt skarpare under fortsättningen av 2020-talet. Den utvecklingen får allt större genomslag på många lokala och regionala arbetsmarknader.

·       Ökad strukturarbetslöshet

·       Brist på utbildad arbetskraft med efterfrågade kompetenser

Framtidsscenariot över arbetsmarknaden innehåller de största utmaningarna i modern tid. Det finns inget som tyder på att ovan nämnda utmaningar är på väg att minska utan allt talar för att de ökar betydligt under 2020-talet. Detta gäller arbetslösa som har en utsatt position på arbetsmarknaden och har mycket svårt att få arbete parallellt med begränsade tillväxtmöjligheter för företag och offentliga verksamheter på grund av stor brist på utbildad arbetskraft.

Tudelningen mellan arbetslösa med god kompetens och arbetslösa som saknar efterfrågad kompetens blir än mer knivskarp. Det är ett underkännande av arbetsmarknadspolitiken att bristen på utbildade är stor samtidigt som arbetslösheten är mycket hög. De senaste 20 åren har strukturarbetslösheten tagit ett stort kliv uppåt vid varje konjunkturförsvagning och under perioder av starkare konjunktur har nivån inte minskat i önskvärd omfattning. Det har helt enkelt inte funnits tillräckligt effektiva insatser för att bryta den långsiktigt uppåtgående trenden. Innehållet i de arbetsmarknadspolitiska insatserna har inte anpassats efter karaktären på utmaningarna. Vägen till jobb är i de flesta fall lång för arbetslösa med bristfällig utbildningsbakgrund eftersom det krävs en lång kedja av insatser, främst handlar det om utbildningar på olika nivåer.

Bristen på utbildad arbetskraft är på väg att bli den största någonsin

Svamac har under lång tid varnat för att bristen på utbildad arbetskraft ska öka och bli avsevärt större än vad som tidigare skett i historien. Sverige är nu på allvar inne i den långsiktigt mycket problematiska fasen på arbetsmarknaden. Även om det sker en kortsiktig dämpning av bristen så är den långsiktiga trenden given. Situationen påverkas av stora pensionsavgångar, ett lågt tillflöde av yngre med efterfrågade yrkesutbildningar, inte tillräckligt väl fungerande utbildningsväsende och en mycket hög strukturarbetslöshet.

Bristen på utbildad arbetskraft kommer bortom nuvarande konjunktursvacka att leda till avsevärt större svårigheter vid rekryteringar på samtliga lokala arbetsmarknader. Det är viktigt att skyndsamt att ta tag i utmaningen kring arbetskraftsförsörjningen. Politiska företrädare och tjänstemän på olika nivåer i samhället har dock fortfarande inte insett vidden av de konsekvenser den pågående utvecklingen får för svensk ekonomi och näringsliv och inte minst för den offentliga servicen runt om i landet.

Det råder akut brist på utbildade till yrken inom offentlig tjänstesektor. En tydlig konsekvens av bristen på utbildade är bland annat att vårdavdelningar tvingas stänga och köerna inom svensk sjukvård är rekordlånga. Sjukvårdsenheter kan i vissa fall inte garantera patientsäkerheten och risken är stor att den situationen blir vanligare. Parallellt med vårdkrisen sker stora investeringar inom industrin på flera håll i landet, inte minst i norra Sverige. Alla nya satsningarna brottas med en besvärlig brist på utbildad arbetskraft. Om de positiva expansionsplanerna ska realiseras fullt ut behöver företagen rekrytera ett stort antal personer från andra näringar och/eller från andra lokala arbetsmarknader där bristen på utbildade också är stor, vilket dränerar arbetskraftsläget på dessa orter. Parallellt finns ett stort behov av att rekrytera arbetskraft från länder inom och utom EU.

Sverige strategi avseende arbetskraftsinvandring står samtidigt i kontrast till den i andra länder. Från politiskt håll inför man förvånande nog stramare regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU, bland annat genom ett fastställt lönegolv (27 360 kr). I en nyligen publicerad utredning, ”Nya regler för arbetskraftsinvandring”, föreslås dessutom en höjning av lönegolvet till 34 200 kr plus att det ska finnas en administrativ process för att hantera arbetskraftsinvandring.

Lönegolvet försvårar rekryteringar till expansiva företag och försämrar arbetskraftsläget inom offentlig sektor. Arbetsgivarna behöver rekrytera arbetskraft snabbt och inte efter en fördröjd administrativ process. Det finns en uppenbar risk för att väldigt många rekryteringar uteblir på grund av lönegolvet och genom den föreslagna byråkratiska processen. Den restriktiva hållningen bromsar ekonomisk tillväxt och sysselsättning, inte minst regionalt och lokalt.

Behövs en effektivare, offensivare och mer tillväxtinriktad arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadspolitiken måste bli avsevärt effektivare och mer tillväxtinriktad för att ge bättre långsiktiga resultat. Den arbetsmarknadspolitik som bedrivits under 2000-talet har gått i riktning mot att bli socialpolitik och blivit mer av karaktären en förvaring av arbetslösa för att de ska ha en försörjning. En hög andel av de arbetslösa har gått runt mellan olika åtgärder inom det arbetsförmedlingssystemet under lång tid och kvalificerats för jobb- och utvecklingsgarantin. De nuvarande garantiprogrammen har mer eller mindre blivit en administrativ konstruktion för de som står längre från arbetsmarknaden.

En mycket stor utmaning under 2020-talet är det låga nytillskottet av utbildad arbetskraft samtidigt som arbetslösheten är rekordlåg bland arbetslösa som besitter efterfrågad kompetens. Det gäller att på alla plan vidta åtgärder för att öka tillgången på efterfrågad arbetskraft, lokalt, regionalt och nationellt.

Svamac lägger sex förslag vilka syftar till att arbetsmarknadspolitiken går mot en renodlad verksamhet för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, se vidare rapporten med beskrivning av förslagen.

·     Stat och kommun samordnar resurser till en stark arbetsförmedlingsfunktion lokalt samt satsning på utvecklat stöd för utlandsrekryteringar inom bristyrken

·     Utbildningssatsning riktad till de med allra svagast utbildning

·     Arbetsmarknadsutbildningen riktas helt mot en renodlad bristyrkesutbildning

·     Nytt arbete med stöd inom offentlig verksamhet

·     Samhällstjänst för långtidsinskrivna utsatta arbetslösa

·     Förtidspension[1] av hälsoskäl, psykiska och/eller fysiska, för svårt utsatta arbetslösa

[1] sjuk- eller aktivitetsersättning