Ett nytt år står för dörren och Svamac vill passa på och önska våra kunder, följare och besökare av vår hemsida God Jul och ett Gott Nytt År. Det kommande året innehåller emellertid många utmaningar och osäkerheten är ovanligt stor, vilket bland annat sammanhänger med pågående krig, vilken ekonomisk politik som Donald Trump kommer att föra samt politisk turbulens i Tyskland och Frankrike. Trots allt räknar de flesta med att konjunkturen förbättras något men att den globala tillväxten hämmas av en fortsatt nedväxling av den kinesiska tillväxten. Det finns med andra ord flera frågetecken hur den svenska exporten kommer att utvecklas, och den viktigaste osäkerheten rör nog hur långt Trump går i sin mer protektionistiska politik.

Den svenska ekonomin förblir dock stark vilket bland annat kan kopplas till en god offentlig ekonomi. Den svenska offentliga skulden är mycket låg i ett internationellt perspektiv eller 32 procent av BNP, vilket kan jämföras med genomsnittet i EU som uppgår till närmare 82 procent. Det möjliggör att Sverige kan föra en expansiv finanspolitik och genomföra stora satsningar på strukturinvesteringar, vilket är bra medicin för att få fart på ekonomin. Däremot förblir kommunernas och regionernas ekonomi ansträngda vilket kan kopplas till ökade kostnader för hälso- och sjukvården, äldre omsorgen mm. Trots allt talar mycket för att tillväxten blir något bättre vilket kan kopplas till att den privata konsumtionen förstärks genom att hushållen får ökade realinkomster som en följd av att inflationstakten reducerats påtagligt. Det leder också till att räntenivån fortsätter att minska undan för undan.

De kommande årens stora utmaningar härrör emellertid från arbetsmarknaden, ett område som känns bortglömd inom politiken. Privatiseringen av matchningsfunktionen av föregående regering och som fick det fantastiska uttrycket rusta och matcha har visat sig vara ett dyrt kapitel för skattebetalarna. Funktionen kostar mer pengar men har inte förbättrat matchningen enligt studier från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering). Numera saknar dessutom nästan alla små och medelstora kommuner ett arbetsförmedlingskontor.  Det har lett till att kommunerna fått tagit ett större ansvar för arbetsmarknadspolitiken, vilket medfört ökade kommunala kostnader.

De dominerande utmaningarna är en fortsatt hög strukturarbetslöshet samtidigt som rekryteringsproblemen bedöms nå nya rekordnivåer, åtminstone på två års sikt. Den höga strukturarbetslösheten är förklaringen till att Sverige har en av EU:s högsta arbetslöshetsnivå. Många av de strukturarbetslösa har stora brister i utbildningsbakgrunden, och i många länder står den gruppen utanför arbetsmarknaden. Den så kallade arbetslinjen ledde till att bland annat nyanlända snabbt skrevs in på Arbetsförmedlingen som arbetslösa, men dessvärre saknades adekvata verktyg för att höja anställningsbarheten.

För arbetslösa som saknar grundskolekompetens är det nödvändigt med en utbildningssatsning på många år – inom den kommunala vuxenutbildningen - och för andra kan det räcka med en arbetsmarknadsutbildning. När det gäller äldre med ingen eller mycket kort utbildning är det mest kostnadseffektiva och humana för individen att öppna dörren för förtidspensionering pga. arbetsmarknadsskäl. En annan åtgärd för de med mycket långa tider i arbetslöshet kan vara att införa samhällstjänst, det finns många eftersatta behov inom både kommunerna som regionerna. 

Gruppen som behöver en längre utbildning är emellertid relativ stor enlig Svamac:s uppfattning. En sådan utbildningssatsning har lyst med sin frånvaro under decennier trots att Arbetsförmedlingen påtalat detta behov för minst 20 år sedan. I stället har arbetsmarknadsutbildningen prioriterats ned under lång tid och ligger förnärvarande på en rekordlåg nivå trots mycket stora rekryteringsproblem. Vidare har kunskapen om yrken och framtid försämrats undan för undan, vilket har sin bakgrund i att många arbetsförmedlingskontor lagts ned i framför allt små- och medelstora kommuner, vilket hämmar bland annat utbildningsplanering och yrkesrådgivning för unga och arbetslösa.

Rekryteringsproblemen har kommit lite i bakgrunden pga. att ekonomin gått in i en recession. Bedömningen för de kommande åren är att den ekonomiska aktiviteten ökar undan för undan och det leder till att rekryteringsproblemen når nya rekordnivåer. Kommande bild visar att bristen på arbetskraft är med hänsyn till konjunkturen hög i det privata näringslivet och skulle den offentliga tjänstesektorn inkluderats skulle bristtalen öka påtagligt. Underlaget till bilden kommer från Konjunkturinstitutet och avser perioden 1 kvartalet 1996 – 3 kvartalet 2024.

Allt talar för att rekryteringsproblemen tilltalar under kommande år och beröra hela landet samtidigt som arbetslösheten förblir högre än i flertalet andra EU-länder. Det sammanhänger med flera faktorer. Den ena är att tillgången på arbetskraft är mycket liten utöver de strukturarbetslösa. Det sammanhänger med att befolkningen i aktiv ålder i det närmaste upphör att öka samtidigt som tillgången på arbetskraft som står utanför arbetsmarknaden är rekordlågt och påtagligt mindre än vad fallet är i andra länder. Det så kallade relativa arbetskraftstalet dvs. sysselsatta plus arbetslösa relaterat till befolkningen är en av de högsta i världen i Sverige.

Det finns tecken på att integrationen av utrikesfödda gått bättre än vad som framgår av den politiska debatten. Utrikesföddas sysselsättning har ökat kraftigt och närmat sig nivån för inrikes födda och andelen av befolkningen (15–74 år) som är på arbetsmarknaden är högre än för inrikes födda. Svamac bedömer vidare att SCB:s befolkningsprognos överskattar ökningen av befolkningen i aktiv ålder, och att den blir betydligt mindre eller att den t o m minskar i aktiv ålder. Det sammanhänger med att nettoinvandringen har reducerats påtagligt under senare år – vilket illustreras av kommande bild för perioden 1970-2023- och det är en utveckling som fortsatt under 2024 och bedöms så göra även år 2025 och år 2026. Det sammanhänger med att den svenska politiken svängt om på så sätt att göra flykting- och anhörig invandring mer restriktiv samtidigt som att stimulera till återvandring.  Vidare har reglerna för arbetskraftsinvandring gjort restriktivare via skärpta inkomstkrav.

Sammantaget leder den demografiska utvecklingen och skärpta krav för invandring till att tillgången på arbetskraft blir otillräcklig. Det innebär att rekryteringsproblemen blir rekordstora och i synnerhet drabbar det många yrken inom den offentliga tjänstesektorn hårt. Det lär komma att bli en omsvängning i synen på arbetskraftsinvandring men det kommer att bli en hård konkurrens med andra länder då brist på arbetskraft ökat och utgör ett stort problem i flertalet andra länder.