Botten av lågkonjunkturen ser ut att vara nådd men den ekonomiska utvecklingen bjuder på en långsam uppgång.

Internationell ekonomi - fortsatt osäkert

Valen i USA är över, men fortfarande är den politiska osäkerheten stor.  Det beror främst på osäkerhet över vilken ekonomisk politik som kommer att föras. Mycket tyder dock på att protektionismen kommer att tillta och risken för ett globalt handelskrig ökar därmed. Vidare slår alla lagda prognoser fast att kampen mot inflationen är vunnen. Detta trots att USA:s kommande ekonomiska politik riskerar att driva upp prisnivån i USA. Trots allt bedöms räntan komma att sjunka undan för undan vilket kommer att påverka den privata konsumtionen positivt. Till detta kan läggas fortsatt stor geopolitisk osäkerhet, exempelvis krigen i Ukraina, Mellanöstern osv.

Sverige är beroende av god global efterfrågan

Utvecklingen i den globala ekonomin har stor betydelse för Sveriges ekonomi, vilket sammanhänger med att ett litet exportberoendeland påverkas mycket av omvärldens efterfrågan på varor och tjänster. För närvarande tyngs den svenska utvecklingen av den svaga ekonomiska aktiviteten i EU-området, bland annat i Tyskland. Vidare går den kinesiska ekonomin trögt medan USA:s ekonomi utvecklas mer gynnsamt, men där finns oron för ökade handelshinder. Den globala varuhandeln har haft en svag utveckling en längre period, men de senaste månaderna har det skett en försiktig återhämtning (Konjunkturinstitutet: konjunkturläget 2024). 

De framåtblickande indikatorerna inger hopp

Företagens tillförsikt är generellt sett relativt god, framför allt inom tjänstesektorn i USA. Där är inköpschefsindex tydligt över 50 sedan en tid tillbaka, vilket indikerar fortsatt tillväxt. För tillverkningsindustrin är utsikterna däremot betydligt svagare och index är under 50 både för euroområdet och för USA. Det sammanvägda inköpschefsindexet för såväl USA som för världen i stort är dock tydligt över 50 sedan en tid tillbaka (Konjunkturinstitutet: konjunkturläget 2024). För euroområdet har motsvarande index sjunkit till nära 50, vilket indikerar svag tillväxt i närtid (Konjunkturinstitutet: konjunkturläget 2024). För många av Sveriges viktigaste handelspartners tar BNP-tillväxten något mer fart 2025. Lägre räntor och lägre inflation i kombination med en motståndskraftig arbetsmarknad i många länder innebär att förutsättningarna är goda för att hushållens konsumtion ska växa i en relativt god takt. Vidare talar det också för en återhämtning i investeringarna, vilka också stimuleras av satsningar på klimatomställning, försvar och infrastruktur. Sammantaget innebär det att bidraget från investeringar till den globala tillväxten ökar. De lagda prognoserna räknar med en global BNP-tillväxt på cirka 3,2 procent under 2025 och med lite mer under 2026, vilket kan jämföras med 3,2 procent år 2024. Det som håller tillbaka den globala BNP-tillväxten är en nedväxling av den ekonomiska aktiviteten i Kina.

BNP ökar med 2,7 procent 2024 i USA

Sett på olika länder fortsätter USA att visa styrka och det finns en del som talar för att den privata konsumtionen kommer att driva på den ekonomiska aktiviteten under 2025. Bidragande är de skattelättnader för hushåll och företag som planeras och företagen kan sannolikt också räkna med regelförenklingar.  De planerade ökade tullarna kan dock komma att driva upp inflationstakten dels via ökade importpriser, dels genom att amerikanska företag enklare kan vältra över ökade kostnader på konsument. De flesta prognosmakare räknar dock med att Amerikanska Centralbanken (FED) fortsätter att sänka sin styrränta, men i långsammare takt än EU och Sverige. Den amerikanska BNP tillväxten skattas av flera prognosmakare till 2,7 procent 2024 och till ca 2,3 procent 2025.

Den amerikanska arbetsmarknaden har uppvisat stark motståndskraft. Sysselsättningen har förblivit god och arbetslösheten har endast ökat marginellt och ligger klart under det historiska genomsnittet. Vidare talar allt för att arbetsmarknaden förblir stark under de kommande åren och företagens stora problem bedöms bli fortsatt stora rekryteringsproblem. De bedöms dessutom öka under 2025 och 2026 och de kan dessutom förvärras genom stora utvisningar av illegala emigranter.   

Ekonomisk motvind i Kina

De ekonomiska problemen har tilltagit i Kina under innevarande år, vilket lett till att regeringen lanserat en rad penningpolitiska stimulanser och åtgärder för att stötta aktie- och fastighetsmarknaden (Nordic Outlook Update November 2024). Dessa har emellertid inte varit tillräckliga, vilket delvis sammanhänger med tveksamhet att implementera ett bredare finanspolitiskt stimulanspaket (Nordic Outlook Update November 2024). Det betyder att trycket på regeringen ökar att införa starkare stimulanser för att stötta upp den svaga privata konsumtionen under kommande år och att lösa upp en rad strukturella problem. Detta i synnerhet genom att det kommer att bli allt svårare för varuexporten att förbli tillväxtmotorn. Det sammanhänger delvis med att kritiken och misstänksamhet att kinesiska staten subventionerar bilindustrin mm. En annan kritik är att Kina medvetet skapat överkapacitet inom bland annat batteritillverkning. Det kommer med all sannolikhet leda till att tullarna från både USA och EU ökar. Den samlade bedömningen är att den kinesiska tillväxten växlar ned från 5 procent 2024 till cirka 4,5 procent 2025 och till drygt 4 procent 2026.

Eurozonen inne i en svag period

Euroområdet är inne i en svag period och det dröjer åtminstone till andra halvåret 2025 innan en återhämtningsperiod bedöms komma att inledas. Det är dock stora skillnader mellan länderna. Det ovanliga är att Tyskland agerar sänke medan Spanien uppvisat starka tillväxttal. Arbetsmarknaden har dock stått emot bra och arbetslösheten har endast ökat marginellt, vilket är en förklaring till att nedgången blivit förhållandevis mild. Hushållen har dock hållit hårt i plånboken vilket dämpat den privata konsumtionen och till detta kan läggas att många länder i EU är exportinriktade och påverkas av dämpningen av världshandeln. De påverkas också av ökade tullar som Trumpadministrationen planerar att införa framöver. BNP bedöms öka med svaga 0,8 procent 2024, men under de kommande åren sker en viss återhämtning. BNP bedöms öka med 1,2 procent 2025 och med 1,7 procent 2026.

Den tyska ekonomin har drabbats särskilt hårt av försvagningen i den globala ekonomin. Den tidigare starka tyska industrin har drabbats hårt av svackan i världsekonomin vilket avspeglats av en tydlig nedgång av industriproduktionen (Nordic Outlook Update November 2024). Motvinden kommer från flera håll. Bakom ligger ett högt kostnadsläge och till detta kan läggas tullar och handelshinder som riskerar att öka framöver. Den för Tyskland centrala bilindustrin genomgår en stor omställning vilket försvårar läget för ekonomin. Vidare tyngs företag och hushåll av energiomställningen och höga gaspriser (Nordic Outlook Update November 2024). Dessutom har osäkerheten för framtiden ökat genom regeringskoalitionens sammanbrott och ett nyval sker i början av 2025. Till det positiva hör att arbetslösheten förblivit låg. Den svaga ekonomin i Tyskland är allvarlig då landet är den största exportmarknaden för svenska varor och tjänster. 

Svensk ekonomi - låg aktivitet i ekonomin

Den svenska ekonomin befinner sig fortfarande i recession även om viss förbättring skett, vilket illustreras av nedanstående diagram som redovisar Konjunkturinstitutets barometerindikator. Som bilden visar ligger aktiviteten fortfarande klart under värdet 100 vilket betyder att aktiviteten är lägre än normalt.  Den samlade bilden är att en konjunkturåterhämtning påbörjas under början av 2025 och att den utvecklingen sedan förstärks. Konjunkturinstitutet bedömer dock i sin senaste prognos att resursutnyttjande blir lägre än normalt under både 2025 och 2026.

Svag privat konsumtion

Hushållens konsumtion fortsatte att minska något under det andra kvartalet, och enligt Konjunkturinstitutet har inte hushållens konsumtion utvecklats så svagt sedan 1990-talskrisen över en längre tidsperiod som under innevarande avmattning. Det kan kopplas till att de ökade räntekostnaderna slog hårdare mot svenska hushåll än i flertalet andra länder beroende på att inslaget av rörliga lån är betydligt större. Vidare sjönk realinkomsterna och förmögenheten påverkades av fallande priser på hus och lägenheter. Hushållens konfidensindikator förstärktes dock något under hösten, vilket främst kan kopplas till en ökad tillförsikt avseende landets ekonomi medan tron på den egna ekonomin är mer negativ även om en viss förstärkning skett.

För de kommande åren talar mycket för att den privata konsumtionen kommer att utvecklas starkt och driva upp aktiviteten i ekonomin. Den mer expansiva finanspolitiken bygger främst på skattesänkningar för hushållen, vilket påverkar konsumtionen positivt och lägg därtill att räntekostnaden sjunker undan för undan samtidigt som reallönerna stiger. Vidare minskar arbetslösheten och sysselsättningen stiger vilket också driver upp hushållens köplust. Vi bedömer att privat konsumtion ökar med goda 2,5 procent år 2025.  Detta kan jämföras med att den bedöms bli i stort sett oförändrad mellan 2023 och 2024, medan den föll med 2,3 procent år 2023.

Försvarssatsningar driver upp den offentliga konsumtionen

Ökningen av den offentliga konsumtionen år 2023 kan till stor del kopplas till att den statliga konsumtionen ökade tydligt till följd av satsningar på försvaret. Samtidigt hölls utvecklingen av offentlig konsumtion tillbaka av regionerna där konsumtionen av vård minskade (Konjunkturinstitutet: konjunkturläget 2024). Satsningarna på försvaret fortsätter att stimulera den offentliga konsumtionen 2024 - 2026. Kommunerna och regionerna bidrar också till tillväxten. Ökningen av antalet äldre i befolkningen medför ett ökat antal äldre med behov av vård och omsorg under många år framöver. Dessutom ökar antalet elever i gymnasiet under 2024 och 2025. Å andra sidan leder minskade barnkullar till att behovet av förskola och skola minskar. Den offentliga konsumtionen bedöms öka med drygt 1 procent 2024 och med närmare 1,5 procent 2025. Detta kan jämföras med 0,7 procent 2023.

Svag investeringskonjunktur

De fasta bruttoinvesteringarna minskade med 1,4 procent år 2023 och den utvecklingen har fortsatt under 2024. De beräknas minska med drygt 2 procent år 2024. Bakom ligger en försvagning av industrins investeringar och därtill kan läggas att bostadsinvesteringarna fallit under nio kvartal i följd (Konjunkturinstitutet: konjunkturläget 2024). Det sammanhänger bland annat med att efterfrågan på bostäder varit svag i flera år. Det finns ett uppdämt behov av lägenheter och hus och det tillsammans med sjunkande räntenivå och stigande realinkomster talar för att bostadsinvesteringarna vänder upp under de närmaste åren. Den allmänna bedömningen från området är dock att uppgången blir förhållandevis måttlig, vilket kan vara för pessimistiskt. Industrins investeringar bedöms öka under de kommande åren, vilket kan kopplas till bättre förutsättningar för exporten.  De fasta bruttoinvesteringarna bedöms komma att öka med cirka 1,5 procent 2025.

BNP ökar med cirka 2 procent år 2025

Exporten bedöms komma att öka mera 2025 än 2024 men importen ökar med mera, vilket innebär att nettoexporten positiva bidrag till BNP-tillväxten bedöms upphöra under 2025.  BNP som minskade med 0,3 procent år 2023 bedöms öka med lite över 0,5 procent 2024 och för 2025 bedöms tillväxten i ekonomin till närmare 2 procent, vilket också innebär att den svenska BNP-tillväxten blir en av den högsta inom EU-området.

Arbetsmarknaden - sysselsättningen börjar öka

Den svaga konjunkturen avspeglas också av att sysselsättningen minskat något, och nedgången pågick under perioden andra kvartalet 2023 till andra kvartalet 2024. Statistiken dvs. Arbetskraftsundersökningen (AKU) från SCB indikerar att sysselsättningsnedgången upphörde under tredje kvartalet, men osäkerheten i den siffran är ganska stor. Vi bedömer dock att sysselsättningen minskar med ca 0,6 procent mellan 2023 och 2024, vilket motsvarar drygt 30 000 personer. För 2025 räknar vi med att sysselsättningen ökar med 0,7 procent motsvarande drygt 35 000 personer.

Nedgången av sysselsättningen faller helt och hållet på männen medan kvinnornas sysselsättning i stort sett legat stilla. Detta är en avspegling av att männen i större utsträckning än kvinnor arbetar inom konjunkturkänsliga områden. Procentuellt sett är nedgången större för utrikesfödda än för inrikes födda, vilket bland annat kan kopplas till att fler utrikesfödda haft kortare anställningstid och att tillfälligt anställda är vanligare hos utrikesfödda.  Som nedanstående bild visar faller hela sysselsättningsnedgången på tillfälligt anställda, och det visar också att genomslaget av varsel om uppsägning varit begränsat. Det är enbart fast anställda som varslas om uppsägning medan tillfälligt anställda får lämna sina anställningar när anställningstiden löper ut och det vanliga är att nyrekryteringar avser tillfälligt anställda. Det är ett sätt att pröva om den nyanställde passar in på arbetsplatsen.

Utrikesföddas sysselsättning har närmat sig inrikes födda

När sysselsättningsintensiteten studeras dvs. antalet sysselsatta relaterat till befolkningen framkommer intressanta utvecklingstendenser för inrikes födda respektive utrikesfödda. Sysselsättningsökningen innan konjunkturavmattningen faller till stor del på utrikesfödda och nedanstående bild visar att utrikesföddas sysselsättning i åldern 15–74 relaterat till befolkningen närmat sig nivån för inrikes födda. Bilden visar också att sysselsättningen försvagats för utrikesfödda under innevarande recession medan inrikes föddas sysselsättning legat på en i stort sett oförändrad nivå.

En stor andel av befolkningen är på arbetsmarknaden

Det betyder att tillgången på utrikesfödd arbetskraft möjliggjort sysselsättningsökningen under den senaste konjunkturuppgången eftersom tillgången på inrikes född arbetskraft varit mycket begränsad. Det visar också att integrationen på arbetsmarknaden med stor sannolikhet gått betydligt bättre än vad som framförts i den politiska debatten. Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas också av att andelen av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande antingen som sysselsatt eller arbetslös ligger internationell på en mycket hög nivå. Vidare är det relativa arbetskraftstalet det högsta inom EU*.

* Antalet arbetslösa och antalet sysselsatta i åldern 15-74 år relaterat till befolkningen i åldern 15-74 år

Arbetslinjen medförde att nyanlända (flyktingar och anhöriga) snabbt kom till Arbetsförmedlingen för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta förhållningssätt har medfört att utrikesföddas arbetskraftsutbud ökat kraftigt och har under flera år varit högre än för inrikes födda. En förklaring är givetvis att genomsnittsåldern för utrikesfödda är lägre än för inrikes födda. Enligt Svamac är detta i grunden mycket positivt och är en viktig komponent varför arbetslösheten är påtagligt högre än i flertalet andra länder. Problemet är dock att det inte funnits tillräckliga verktyg för att göra fler strukturarbetslösa anställningsbara. Tillväxten av arbetskraften bedöms komma att stanna av framöver vilket kan kopplas till att befolkningen i aktiv ålder kommer att utvecklas svagt.

Befolkning - fördjupningsruta

Nedanstående bild vars underlag är hämtat från SCB visar bokningsförändringen i åldern 25–54 år under perioden 1969–2023 och av bilden framkommer att en förhållandevis stor tillväxt har förbytts till en minskning under år 2023. Väljes i stället åldersintervallet 20–64 år har befolkningen fortsatt att öka, men ökningstakten har reducerats påtagligt. Bakom ökningen av den aktiva befolkningen ligger en god tillväxt av den utrikesfödda befolkningen. Nettoinvandringen har emellertid reducerats mycket kraftigt under senare år och är den främsta förklaringen till att befolkningen i aktiv ålder utvecklats mycket svagt.

SCB:s senaste befolkningsprognos visar att den svaga utvecklingen av befolkningen i åldern 25–54 år fortsätter under de kommande fem åren. Det finns enligt vår bedömning en mycket stor risk att den senaste befolkningsprognosen från SCB underskattar förändringen av nettoinvandringen, vilket innebär att utvecklingen av den aktiva befolkningen blir ännu svagare.

Det sker vidare en fortsatt tydlig ökning av befolkningen 80 år eller äldre, vilket kommer att öka behovet av att bygga ut äldreomsorgen. Även trycket på hälso- och sjukvården ökar. Samtidigt minskar antalet unga i grundskoleålder fram t o m 2030 medan antalet i gymnasieålder ökar. Antalet barn i förskoleålder minskar påtagligt och allt detta kommer att påverka den kommunala sektorns planering av välfärdstjänster.

Arbetslösheten ökar

Arbetslösheten har ökat något mera för männen än för kvinnor, men kvinnornas arbetslöshet ligger något högre än männens. Det har också skett en påtaglig ökning av ungdomsarbetslösheten och den ligger på en förhållandevis hög nivå. Vidare har arbetslösheten ökat för såväl inrikes födda som utrikesfödda, men den procentuella ökningen är dock lite överraskade större för inrikes födda. Dock är arbetslösheten betydligt högre för utrikesfödda, 15,6 procent under tredje kvartalet 2024 jämfört med 5,3 procent för inrikes födda.

Arbetslösheten beräknas öka från 7,7 procent 2023 till 8,5 procent 2024. Arbetslöshet förblir sedan på en hög nivå under större delen av 2025 och vi bedömer att årsgenomsnitt minskar marginellt till 8,2 procent. Sedan finns goda förutsättningar att arbetslösheten sjunker till 7,8 procent 2026.

Arbetsmarknaden är stark i ett globalt perspektiv

Den allmänna bilden för Sverige är att arbetsmarknaden är svagare än i många andra länder och den beskrivningen är förvisso korrekt om enbart arbetslösheten studeras. Tar man hänsyn till att sysselsättningen relaterat till befolkning i aktiv ålder är en av den högsta i världen och att en större andel av befolkningen står till arbetsmarknadens förfogande än i flertalet andra länder blir slutsatsen en annan.

Stora utmaningar framöver, i synnerhet tilltagande brist på arbetskraft

Den stora utmaningen framöver är att få ned den höga strukturarbetslösheten och i den gruppen finns många med en bristfällig utbildningsbakgrund. Det är därvid anmärkningsvärt att arbetsmarknadsutbildningen ligger på en historiskt mycket låg nivå, och att ingen i ansvarig ställning noterat detta faktum. Det som dominerat arbetsgivarnas problem före försvagningen i konjunkturen var att få tag på arbetskraft, men rekryteringsproblemen ligger fortfarande högt med tanke på att ekonomin befinner sig i en lågkonjunkturperiod.

Med tanke på den svaga utvecklingen av befolkningen i aktiv ålder och detta samtidigt som arbetskraftsinvandringen försvårats genom förändrade regler kommer rekryteringsproblemen att nå nya rekordnivåer. Detta kommer att påverka tillväxt och välfärd negativt och det kan också hämma privata näringslivets investeringar. Den offentliga sektorn kommer att plågas av mycket stora och växande rekryteringsproblem inom såväl kommuner som regioner och det kommer att bli giltigt i hela landet, men bli särskilt besvärande i många mindre kommuner.