Strukturomvandlingen på arbetsmarknaden kommer att drabba allt fler högutbildade

Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Jobb som dominerat sysselsättningen under lång tid försvinner och nya jobb skapas, en utveckling som hittills har gynnat högutbildade. Men i takt med att det införs ny teknik med artificiell intelligens kommer även allt fler högutbildade att drabbas av förändringarna på arbetsmarknaden, uppger SNS Konjunkturråd i sin rapport Strukturomvandlingen på svensk arbetsmarknad: konsekvenser och policyåtgärder.  

Sverige klarar omställningen bra – men vissa grupper är i behov av extra stöd

Jämfört med många andra OECD-länder klarar de flesta som blivit uppsagda i Sverige omställningen på arbetsmarknaden bra och hittar ett nytt jobb utan några större problem. I Borlänge lades Kvarnsvedens pappersbruk ned 2021 efter 120 års närvaro på orten, vilket resulterade i 400 uppsagda personer. Men Borlänge klarade sig oväntat bra och de uppsagda sögs upp av andra företag.

De som idag drabbas hårdast av strukturomvandlingen är äldre och lågutbildade personer i glesbygd som förlorar sina jobb inom tillverkningsindustrin. Särskilt negativa och bestående inkomsteffekter syns också när uppsägningarna är stora i förhållande till den lokala arbetsmarknaden, uppger SNS. En industriort som Borlänge har en viss attraktionskraft i och med att många invånare redan besitter en teknisk utbildning. Inte långt efter avvecklingen av pappersbruket stod det klart att Northvolt öppnar en ny batterifabrik i pappersfabrikens gamla anläggning. Northvolt förväntas tas i drift 2024 och generera 1 000 nya jobb. I fallet med batterifabriken blir problematiken snarare det omvända - att hitta arbetskraft på orten. Men för mindre industriorter på landsbygden kan en avveckling inom tillverkningsindustrin slå betydligt kraftigare mot invånarna.

”Vi ser hur sysselsättningen på senare år har minskat i industrin och ökat i den privata tjänstesektorn. För många är den här omställningen ganska odramatisk – de byter yrken utan några större inkomstförluster. Men vissa grupper har svårt att klara den och skulle behöva mer stöd”, säger Peter Fredriksson, ordförande i SNS Konjunkturråd.

Forskarna framhäver behovet av Arbetsförmedlingens lokala närvaro

Forskarna i rapporten skriver att äldre och lågutbildade personer inte klarar sig med allmänna utbildningssatsningar. Vad de behöver är ganska korta kurser med tydlig koppling till yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden. De pekar också på vikten av att Arbetsförmedlingen finns på plats i landsbygdskommuner.

”Personligt förmedlarstöd och jobbanvisningar verkar korta tiden till nya jobb. Ändå har Arbetsförmedlingens närvaro i landsbygdskommuner minskat på senare år. Tyvärr drabbar det särskilt dem som behöver stöd allra mest”, säger Peter Fredriksson i artikeln.

I SNS:s presentation av rapporten framhålls också att forskarna menar att det omställningsstudiestöd som infördes den 1 oktober 2022 inte kommer att nå dem som drabbas hårdast av strukturomvandling. Målgruppen är för bred och omställningsstudiestödet borde tydligare riktas mot dem som har störst behov av omskolning. En del av omställningen sker dock organiskt, det vill säga att de unga som träder in på arbetsmarknaden undviker krympande yrken och sektorer. Pensionsavgångarna är också större från sådana arbeten. Men för de grupper som hamnar i periferin är uppförsbacken desto större.

Fortsatt hög efterfrågan på högutbildade

Trots att rapporten varnar för en viss avmattning i efterfrågan på högutbildad arbetskraft så syns behovet fortfarande i vissa lönebarometrar. Forskarna skriver att andelen högutbildade i befolkningen har fortsatt att öka trendmässigt, precis som i andra jämförbara OECD-länder. Lönespridningen och avkastningen på utbildning är fortfarande relativt låg i Sverige. Sedan 2012 har dock både lönespridning och utbildningsavkastning ökat: 90/10-kvoten ökade med drygt 7 procent mellan 2012 och 2018 och avkastningen på en universitetsutbildning med cirka 1 procentenhet per utbildningsår under samma tidsperiod. Att utbildningspremien ökat trots en kraftig ökning av utbudet av högutbildad arbetskraft tyder på att efterfrågan på denna grupp utvecklats starkt.