Vi har ett nytt spännande år framför oss och hur det året kommer att uppfattas är förstås okänt men många kommer nog att säga ett nytt skitår. Kriget i Ukraina fortsätter och någon snar fred är inte i sikte samtidigt som mycket höga elpriser plågar hushållen och fördärvar deras konsumtionslust.

Utgångsläget för ekonomi och arbetsmarknad 2023 är tämligen dystert

Sverige går vidare in i en recession med försvagad sysselsättning och stigande arbetslöshet. Regioner och kommuner drabbas hårt av inflationen och ökade räntekostnader samtidigt som skattebasen reduceras genom att totalt antal arbetade timmar försvagas. Dessutom ökar kommunernas kostnader för insatser för att bekämpa arbetslösheten och vidare ökar kostnader för försörjningsstöd. Det finns dock ljuspunkter. En är att inflationen bör falla tillbaka samtidigt som Riksbanken upphör med sina räntehöjningar.

Det fanns mycket som talade för att recessionen skulle slå till under andra halvåret 2022 men tillväxten för tredje kvartalet överraskade på uppåtsidan vilket leder till att BNP-tillväxten skattas till 2,8 procent för helåret 2022, detta trots att tillväxten bedöms komma att försvagas under fjärde kvartalet. Sedan fortsätter BNP-tillväxten att reduceras vilket betyder att landet går in i en recession under första kvartalet 2023. Det finns sedan mycket som talar för att lågkonjunkturen består under både 2023 och 2024. Det sammanhänger dels med en svag global konjunktur, dels en mycket svag inhemsk efterfrågan på varor och tjänster.

Hushållen har inte varit så här dystra någonsin vilket talar för en mycket svag privat konsumtion under de kommande åren. Hushållen pressas av höga elkostnader, stigande bolåneräntor och påtagligt ökade livsmedelspriser. Den höga inflationen eroderar hushållens realinkomster vilket innebär att köpkraften reduceras undan för undan.  Vidare är svenska hushåll jämfört med i andra länder mer räntekänsliga till följd av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider. Hushållen drar därför ned på konsumtionen det kommande året. Vidare faller investeringarna inom privat näringslivet och bostadsinvesteringarna faller tillbaka tydligt. Det sammanhänger bland annat med att efterfrågan på bostäder fortsätter att minska, vilket leder till priserna på andra andrahandsmarknaden avseende lägenheter och småhus fortsätter att minska. Den successivt försvagade omvärldskonjunkturen kommer att leda till att svensk export försvagas men mycket talar för att importen minskar.

Den sammantagna bedömningen är att värdet på BNP minskar år 2023 med cirka 1 procent och återhämtningen 2024 bedöms komma att bli mycket svag. Det innebär några tuffa år på arbetsmarknaden framöver. Sysselsättningen bedöms minska mellan 2022 och 2023 med 30 000 till 40 000 personer och nedgången kommer att koncentreras till områden som är beroende av privat konsumtion såsom detaljhandel, hotell och restauranger mm. Det innebär också att arbetslösheten stiger från ca 7,5 procent 2022 till 8,2 procent 2023 och till 8,3 procent 2024. När konjunkturen viker drabbas i synnerhet ungdomar och utrikesfödda. De drabbas av flera orsaker, dels är de på väg in på arbetsmarknaden, dels har unga ofta en tillfällig anställning och det är en anställningsform som kommer att stå för större delen av förväntad sysselsättningsminskning.

Långtidsarbetslösa riskerar att glömmas bort i det ökade antalet inskrivna

En annan grupp som drabbas hårt är långtidsarbetslösa – dvs en grupp arbetslösa som har svårt att få jobb även i bra tider – och vi bedömer att antalet långtidsarbetslösa ökar tydligt under de kommande åren. Det finns också en stor risk att problemet med långtidsarbetslöshet glöms bort då inflödet av arbetslösa ökar påtagligt vilket leder till att långtidsarbetslösas andel av arbetslösheten minskar.  Ett annat stort problem som kan komma i bakgrunden är de rekordstora rekryteringsproblemen på arbetsmarknaden. Åtminstone inom det privata näringslivet kommer rekryteringsproblemen att minska undan för undan men också inom delar av den offentliga sektorn. Det är viktigt att arbetsmarknadspolitiken utnyttjar rådrummet som uppstår att göra stora utbildningssatsningar bland annat för arbetslösa med en svag utbildningsbakgrund. Det är också viktigt att se över reglerna för arbetskraftsinvandringen, vilket är ett viktigt verktyg för att mildra rekryteringsproblem. Det råder ingen tvekan om att rekryteringsproblemen når nya rekordnivåer när lågkonjunkturen är överstånden.

Ungdomsarbetslösheten i åldrarna 15–24 bedöms komma att öka kraftigt eller från drygt 21 procent år 2022 till knappt 25 procent år 2023. Sedan förblir ungdomsarbetslösheten hög under 2024. Detta kommer att påtagligt öka pressen på regeringen att införa särskilda åtgärder för att bekämpa den höga ungdomsarbetslösheten. Svamac vill passa på att påpeka att sänka ungdomsarbetslösheten genom sänkta arbetsgivaravgifter är en mycket kostnadsineffektiv åtgärd enligt en samstämd forskning på området. Det är mer eller mindre bortkastade pengar för skattebetalarna. Ska arbetsgivaravgifter användas som ett verktyg för att påverka arbetslösheten måste den riktas mot framför allt långtidsarbetslösa.

En annan grupp som drabbas hårt är utrikesfödda. Deras arbetslöshet minskade påtagligt under 2022 eller från ca 21 procent till ca 17,5 procent 2022. Det senare kan jämföras med att arbetslösheten för inrikes födda uppgick till ca 4,5 procent 2022, vilket är nära full sysselsättning. Vi bedömer att arbetslösheten för utrikesfödda ökar påtagligt eller till 21 procent 2023 och nivån bedöms komma att bli ännu högre 2024. Även inrikes födda arbetslöshet bedöms komma att öka och drabba främst ungdomar. Antalet varslade om uppsägning bedöms fortsätta att öka vilket kommer att drabba även inrikes födda i högre åldrar lite längre fram i lågkonjunkturen. En grupp som vanligen får svårt att återkomma på arbetsmarknaden är äldre som förlorat arbetet, de drabbas ofta av långvarig arbetslöshet, och där krävs nya strategier för att mildra denna utveckling.

Men det finns ändå utrymme kvar för en god fortsättning

Vill man se något positivt i de kommande åren så kan man konstatera att tillgången på arbetskraft att rekrytera kommer att förbättras till följd av ett större urval av arbetssökande. En annan åtgärd som kan förbättra läget något för arbetslösa är regeringens beslut att bibehålla nivån på A-kassan. Därtill har regeringens omställningspaket sjösatts, vilket ger nya möjligheter att utnyttja flexibiliteten på arbetsmarknaden för den som behöver. Ett flertal stora industrisatsningar i landet ligger också i startgroparna. Med andra ord är det möjligt att recessionen dämpas något och bidrar till en omstrukturering på arbetsmarknaden.