Organisationen Svenskt Näringsliv bekymrad över kompetensbristen och Arbetsförmedlingens frånvaro i Dalarna
I Falu-Kuriren den 19 april tar Malin Lernfelt i ett inlägg upp regeringens ambition att göra alla gymnasiets yrkesprogram högskoleförberedande. Det finns givetvis argument både för och emot. Ett av Malin Lernfelts farhågor är att det skrämmer ungdomar som kunde gå yrkesinriktad utbildning men som inte är intresserade av exempelvis svenska och engelska på en högre nivå. Detta kan vara riktigt och den bästa lösningen vore att göra de högskoleförberande kurserna frivilliga som man gjort exempelvis i Finland.
Däremot håller vi inte med om att vi har en överutbildning i Sverige. I SCB:s jämförelse mellan befolkningens utbildning och respektive yrke är matchningen drygt 80 procent. Dagens arbetsuppgifter är ofta mer kvalificerade än gårdagens, även om yrkesbenämningen är densamma. Vi har noterat att framför allt arbetsgivare inom industrin inte är nöjda med gymnasieskolans treåriga tekniska utbildning. Enligt dem är Yrkeshögskolans påbyggnadsutbildningar inom produktionsteknik den bästa grunden för anställning. I slutändan är det ju arbetsgivarnas krav man måste anpassa sig till.
Henrik Navjord, regionchef vid Svenskt Näringsliv Dalarna anser att högskoleförberedande gymnasieprogram är ett positivt första steg
Henrik Navjord understryker i ett debattartikel 20 april det paradoxala läget på arbetsmarknaden där växande företag i Dalarna indikerar rekryteringssvårigheter. Navjord hänvisar till Svenskt Näringslivs nysläppta rekryteringsenkät där hela 76% av de som upplevt svårigheter vid rekrytering pekar ut bristande yrkeserfarenhet som den stora utmaningen. “Störst är efterfrågan på kompetenser som motsvarar gymnasiets yrkesprogram”, säger Navjord i DT. Men även bostadsbristen och det geografiska läget pekar Navfjord ut som försvårande omständigheter.
Navjord kritisk mot Arbetsförmedlingens förmåga att bistå vid rekrytering
I debattartikeln lyfts också kritik mot Arbetsförmedlingen. Företagen anger enligt Navjord att Arbetsförmedlingen lyckas med rekryteringen i endast åtta procent av fallen. En trolig faktor tror Navjord är det minskade antalet kontor. Istället är det informella kontakter och sociala medier som står för den största andelen kontakter på arbetsmarknaden. Även om Navjord ställer sig positiv till högskoleförberedande program på yrkesgymnasiet anser han samtidigt att utformningen måste styras av arbetsgivarnas behov framför generella önskemål.
Ett större problem är emellertid den låga andelen arbetslösa som har en yrkesinriktad utbildning på gymnasial eller eftergymnasial nivå anser vi på Svamac. Bland arbetslösa i Dalarna i mars hade endast en fjärdedel gått ett yrkesinriktat gymnasieprogram eller hade en yrkesinriktad högskoleutbildning, såsom exempelvis sjuksköterska eller lärare. Mer än hälften hade en allmän utbildning som inte var inriktad mot ett specifikt yrke eller en specifik bransch. Bland arbetslösa ungdomar upp till 24 år var det endast 19 procent som hade en yrkesinriktad utbildning. I riket är andelarna ungefär de samma.
Valet av inriktning på gymnasiet görs tidigt, normalt redan i åttan i grundskolan. Få ungdomar i den åldern har klart för sig vad de vill jobba med i framtiden. Väljer de då ett studieförberedande program utan att plugga vidare efter gymnasiet är risken mycket större att hamna i arbetslöshet än bland dem som valt ett yrkesinriktat program, oberoende om det ger behörighet för högskolan eller inte. Därför är det oerhört viktigt att ungdomarna får tillräckligt god information om arbetsmarknaden redan i högstadiet för att kunna göra rimliga studieval.