Undrar du också hur inflation och ränta hänger ihop? Svamac reder ut begreppen
Riksbankschefen Stefan Ingves säger i en artikel i Svd den 28 april att man inte kan utesluta fallande bopriser. Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procent och bedömer att den kommer att ligga kring 1,50 under nästa år. Grundorsaken är inflationen som i mars landade på 6,1 procent enligt SCB. Hur hänger detta ihop? Vi ska förklara orsak och verkan.
Inflationen är ingen ny företeelse. Den har starkt samband med penningsystemet och redan under antiken är den känd. LO-ekonomen Gösta Rehn lyfte begreppet att hata inflation under 1940-talet, och bakgrunden var att inflationen drabbade fattiga människor hårdast. De med stora fasta egendomar kunde däremot tjäna på inflation, i synnerhet om lånade pengar användes för att köpa exempelvis fastigheter, skog mm. Inflationen minskar nämligen skulden undan för undan. Begreppet inflation innebär att värdet på pengar sjunker och det blir därigenom allt dyrare att leva. Den ekonomiska politiken skall därmed vara ganska stram enligt bland annat Rehn, dvs. hålla nere inflationen på en rimlig nivå. Det är värt att notera att det finns ingen bra definition vad en rimlig nivå är, men i Sverige har Riksbanken stipulerat cirka 2 procent. Det finns också många orsaker till inflation. Nedan följer några punkter
En klassisk orsak är att Riksbanken (centralbanker) tillhandahåller för stora mängder pengar. Det leder till att priserna stiger och pengarnas värde urholkas. De mest kända exemplen på tider med väldigt hög inflation, så kallad hyperinflation, kännetecknas av att centralbanker minskade pengarnas värde genom att de tryckte för stora mängder sedlar.
Stor efterfrågan, dvs folk vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera.
Stigande kostnader för företagen att producera varor och tjänster kan leda till att företagen behöver höja sina priser som kompensation för stigande produktionskostnader. Detta kan till exempel bero på att lönerna har stigit eller att oljan har blivit dyrare.
Förväntningar – hushåll och företag bedömer att priserna ska öka och det kan leda till att anställda kräver högre lön som kompensation vilket företagen i sin tur kan kompensera med höjda priser. Man har genom att förvänta sig inflation skapat inflation. Detta kan leda till att ekonomin hamnar i en uppåtgående spiral av ökade löner och priser som kan vara svår att bryta.
Den finns också många historiska exempel där inflationen ställt till med katastrofer, exempelvis Tyskland under början av 1920-talet. Dess orsaker och effekter beskrivs dock inte här. Den tyska marken tappade sitt värde snabbt under 1923. I april 2023 kostade en dollar tjugotusen mark, i augusti en miljon. I början av november var dollarkursen uppe i fyratusen tvåhundra miljarder mark – vilket då var en rent teoretisk uträkning eftersom ingen vid det laget hade en tanke på att byta dollar mot en fritt fallande valuta. Detta innebar att exempelvis lön omedelbart måste omsättas i varor eftersom de blev dyrare hela tiden, dvs. även under loppet av en dag. Motsatsen till inflation är deflation. Teoretiskt leder deflation till att man avstår att konsumera eftersom varor och tjänster blir allt billigare.
Det finns en klar fördel att ha en lagom inflation. Det uppstod också förhoppningar att detta kunde styras genom ekonomisk politik då man upptäckte ett tydligt samband mellan arbetslöshet och inflation genom den så kalla Phillipskurvan. Politiken kunde alltså framöver bestämma nivån på arbetslöshet och inflation. Philipskurvan fick sitt namn av den nyzeeländske nationalekonomen William Phillips som 1958 publicerade en studie över Storbritanniens ekonomi under åren 1861–1957, där Phillips fann detta samband. Med andra ord förutspår Phillips-kurvan ett negativt samband mellan arbetslöshet och inflation. Det innebär att när arbetslösheten sjunker så stiger inflationen och vice versa.
Detta samband ifrågasattes under 1970-talet, då fenomenet stagflation iakttogs. Det innebar att hög arbetslöshet och inflation rådde samtidigt. Det finns dock ekonomer som menar att det trots allt finns ett samband mellan inflation och arbetslöshet, vilket förefaller rimligt enligt Svamac:s bedömning.
Snabbt ökande inflation
Inflationen som varit mycket låg under lång tid har under den senaste tiden ökat påtagligt, från 1,4 procent sommaren 2021 till 6 procent i mars 2022. Dessutom talar allt för att ökningen fortsätter under åtminstone den närmaste framtiden. Riksbanken som ansett att den ökade inflationen är endast tillfällig har gjort en 180 graders åsiktsförändring, och nu talar allt för att banken kommer att höja sin styrränta undan för undan.
Den ökade inflationen innebär att reallönerna faller och för första gången på länge kommer reallönerna att minska under 2022. Det betyder också att hushållen tvingas göra prioriteringar då pengarna inte räcker till för att upprätthålla tidigare konsumtion. Det leder också till att BNP tillväxten reduceras genom att den privata konsumtionen försvagas påtagligt, och detta leder också till en försvagning av investeringskonjunkturen, vilket kan kopplas till ökad osäkerhet hos företagen och en ökad osäkerhet på bostadsmarknaden.
Den ökade inflationen leder också enligt vår uppfattning till att Riksbanken kommer att höja sin styrränta, och redan nu stiger utlåningsräntorna hos banker mm. Det är inte orimligt att anta att räntan för bolån ökar från dagens nivå på 1,5 procent cirka 3 procent under det närmaste året och att den stiger ytterligare därefter. Detta gröper ur hushållsinkomsterna undan för undan och det innebär en mycket svag privat konsumtion under kommande år.
Inflation slår alltid hårdast mot de ekonomiskt svagaste medborgarna, dvs lågavlönade, arbetslösa och sjukskrivna. Kommande räntehöjningar kommer också att pressa upp hyreskostnaderna samtidigt som realinkomsten faller och eventuellt sparade pengar på banken gröpes ur. Vidare kommer räntehöjningarna att drabba hushåll med stora lån hårt. Det är också värt att påpeka att hushållen skuldsättning ligger på en rekordnivå, och det får betraktas som Sveriges akilleshäl.
De ökade räntekostnaderna tillsammans med ökade el och energikostnader bör leda till minskade priser på hus och lägenheter. Förhoppningen står till att det kan komma att bli en hälsosam priskorrigering, vilket också är det troligaste scenariot. Risken har emellertid ökat att det kan komma att bli ett större prisfall. En sådan utveckling skulle drabba privat konsumtion hårt och fallet i investeringar kan komma att bli betydande. Det innebär också att ekonomin riskerar att hamna i en recession. Risken för en nedgång som påminner om den i början av 1990-talet är dock liten, och det sammanhänger bland annat med att kronanvärdet är flytande mot andra valutor
Inflation och Riksbankens agerande styr växelkursen. Det står helt klart att Amerikanska Centralbanken (Fed) inlett en serie med räntehöjningar. Detsamma gäller för Centralbanken i Storbritannien och i Norge. Den europeiska centralbanken (ECB) lämnade dock styrräntan oförändrad. Skulle den Svenska Riksbanken välja att avvakta med att höja räntan och ta rygg på ECB talar allt för att värdet på den svenska kronan faller. Det betyder också att den importerade inflationen ökar undan för undan. Skulle däremot Riksbanken välja att bli mer offensiv än omvärlden i sina räntehöjningar talar allt för en stärkt krona, kanske mot både dollarn och Euron. Det ger också en bromsade effekt på inflationen, genom att importen blir billigare.
För hushållen blir framtiden mycket mer svårtolkad och osäker när inflationen ökar snabbt. Löner, pensioner och ekonomiska bidrag gröpes ur och med största sannolikhet kommer kompensationskrav vilket kan förvärra inflationsläget. Vidare minskar värdet på bankkonton mm, dvs. man får mindre för pengarna. Fast egendom kan stå emot inflationen, men det är inte självklart då ett batteri av räntehöjningar från Riksbanken står för dörren. Förhoppningen är att inflationen peakar i år, och faller tillbaka under 2023. Dock är osäkerheten för de kommande åren stor.